Debatten | Klimatförsvaret

Debatten om svenskt skogsbruk

Skogsägarna har lyckats dominera debatten totalt i decennier, men de senaste åren har kritiska röster vuxit i styrka. De flesta invändningarna har handlat om biologisk mångfald, men enligt vår mening väger klimatargumenten tyngst.

- Professor Bengt-Gunnar Jonssons föredrag är en ögonöppnare: Svenskt skogsbruk höjer koldioxidhalten i atmosfären med 128 miljoner ton CO2 varje år, vilket är mer än dubbelt så mycket som alla andra svenska industrier och medborgare sammanlagt.

Svensk skogsindustri har samma inverkan på klimatet som andra länders kol-, olje- och gasindustri - och samma viktiga roll för ekonomin. Men liksom de fossila bränslena måste stanna i marken, måste skogen stå kvar och binda kol.

Fem av skogsindustrins vanligaste argument

1. "Biobränslen behövs för att ersätta fossila bränslen."

Men: Detta är felaktigt av flera skäl:

- fossila bränslen kan ersättas utan biobränslen

- biobränslen från skog orsakar större klimatskada än de fossila
- både biobränslen och fossila bränslen måste fasas ut samtidigt och ersättas av utsläppsfria alternativ. Hur detta kan genomföras beskrivs av Klimatsvaret.

2. "Skogen är en kolsänka som fångar in mer koldioxid än de utsläpp som skogsindustrin orsakar."

Men: Argumentet är ovidkommande.

Skogen fångar in cirka 175 MtCO2 per år enligt professor Bengt-Gunnar Jonssons föredrag.

Skogsindustrin höjer koldioxidhalten i atmosfären med 128 MtCO2 varje år.

Ifall avverkningen skulle minska så fortsätter naturligtvis skogen att fånga in 175 MtCO2 per år, vilket skulle ge en mycket stor klimatvinst.

3. "De träd som avverkas ersätts av nya träd. Därför är skogsavverkningen koldioxidneutral."

Men: Argumentet är föråldrat och felaktigt.

I ett långt tidsperspektiv hade det varit sant. Men nu har mänskligheten bara några få år på sig för att börja sänka koldioxidhalten i atmosfären. När ett träd fälls så planteras inte "tre nya träd", som skogsindustrin ofta påstår, utan några små plantor. Dessa plantor behöver 30 år för att ens binda de utsläpp av koldioxid som orsakas av själva kalavverkningen.

Sedan det tar 60 - 100 år innan plantan har fångat in lika mycket koldioxid som det fanns i det träd som avverkades (och som till största delen eldades upp inom några få år.) Den tiden har vi alltså inte längre.

4. "Det är bättre att ta tillvara de avverkningsrester som uppstår vid avverkningen och som ligger kvar i skogen och förmultnar. Dessa rester kan ersätta fossila bränslen."

Men: Argumentet är felaktigt av flera skäl.

- Det blir inga avverkningsrester ifall man inte avverkar, och avverkningen orsakar mycket stora klimatskador.

- De rester som ligger kvar förmultnar mycket långsamt och bygger upp koldioxiden i svampar och jord under ytan. Men ifall de förbränns i stället för fossila bränslen återförs deras kolinnehåll till atmosfären genast.

- Fossila bränslen kan fasas ut på mycket bättre sätt, än att ersätta dem med bränslen från skogen. Läs om Avgift och Utdelning här.

5. "Virkesförrådet har ökat, vilket visar att modernt skogsbruk är bra för klimatet."

Men: Argumentet är helfel. Enligt professor Bengt-Gunnar Jonssons föredrag ökar virkesförrådet med 175 - 128 MtCO2 dvs med 47 MtCO2 per år. Att virkesförrådet ökar visar att avverkningen inte (ännu) är så stor som den hade kunnat vara. Men samtidigt visar talen att virkesförrådet hade kunnat växa mycket snabbare, ifall avverkningen vore mindre.