Klimatförsvaret

Det är mycket bråttom

Tiden rinner ut för våra barn och barnbarn. Vi måste våga se verkligheten i vitögat. Ifall vi inte lyckas vinna kriget mot klimatförändringen nu, inom något decennium, så blir det omöjligt att rädda ett hanterligt klimat åt våra barn och barnbarn.

Koldioxidhalten i atmosfären är avgörande

Klimatförändringen drivs främst av koldioxidhalten i atmosfären, som har stigit till farliga nivåer på grund av människornas förbränning av bränslen. Enligt världens ledande klimatforskare, James Hansen, måste denna koldioxidhalt sänkas från dagens nivå till 350 ppm senast år 2100. Annars får kommande generationer ett ohanterligt klimat.

Det krävs två kraftfulla åtgärder

- Alla redan gjorda utsläpp av koldioxid från bränslen måste fångas in igen. Det finns ingen tid att förlora - och det bästa verktyget är skog.

- Alla nya utsläpp av koldioxid från bränslen måste minska dramatiskt. Det bästa förslaget är Avgift och Utdelning som drivs av Klimatsvaret.

Dessa båda måste genomföras nu, samtidigt, oberoende av varandra.

Svensk skogsindustri orsakar dubbel klimatskada

* När träd fälls upphör de genast att fånga in koldioxid från atmosfären, och då stiger koldioxidhalten där.

* När träd fälls blir följden att det mesta av trädet eldas upp mycket snart efter avverkningen.

Sveriges nedtystade klimatskador är enorma

Professor Bengt-Gunnar Jonsson visar i denna föreläsning att den svenska skogsindustrin höjer koldioxidhalten i atmosfären med 128 miljoner ton koldioxid varje år.

Detta är mer än dubbelt så mycket som alla sammanlagda utsläpp från fossila bränslen som Sverige rapporterar till FN och EU, från alla andra industrier och medborgare.

Hur är detta möjligt?
Skogsindustrin har lyckats sprida uppfattningen att förbränning av biomassa inte höjer koldioxidhalten i atmosfären. I ett långt perspektiv på över 100 år vore detta kanske korrekt, men nu har vi inte 100 år på oss längre. Inom några få år måste koldioxidhalten i atmosfären börja sjunka, och för att uppnå detta behövs vartenda träd på jorden.

Vad behövs?

* Träden måste få stå kvar. Därför bör vi belöna markägare som låter sin skog fånga in koldioxid.

* Användning av skogsprodukter måste minska och det är bråttom. Därför bör vi lägga en stigande skatt på alla skogsprodukter.

Tre skogsforskare uttrycker sig så här

"Att låta mer skog stå kvar och fixera koldioxid ser ut att vara en just en sån snabbverkande åtgärd. Därför ser vi gärna att man skapar incitament som verkar i denna riktning. Det kan exempelvis handla om att ersätta skogsägare för att låta avverkningsmogen skog stå kvar en viss tid, och att låta koldioxidskatten också omfatta biomassa från skogen." Aktuell Hållbarhet 2021-10-28

Vårt skogsförslag: Belöna och Beskatta

1. Betala kontant ersättning till de skogsägare som har tecknat 30-åriga avtal med Skatteverket om att låta sina träd stå kvar och binda kol.

2. Finansiera ersättningen ur en fond utanför statsfinanserna.

3. Låt Skattemyndigheten fylla på fonden genom att ta ut en stadigt stigande skatt på alla produkter från skogen första gången de säljs. (Till massa, sågverk, värmeproduktion, biodrivmedel, export, mm.)

Detta förslag gör det lönsammare att låta skogen stå kvar och höjer alltså marknadsvärdet på skog som inte avverkas. Det ger samtidigt en stegvis minskning av skogsindustrins årliga klimatskador. När skogsprodukter blir dyrare kommer konsumtionen (alltså efterfrågan på massa, trävaror, biobränslen, mm) att minska och behovet att avverka skog kommer också att minska.

Men vad kommer att ske med alla som jobbar i skogen och dess produkter?

- Världen befinner sig i krig med klimatförändringen. En del av dem som idag arbetar inom skogsindustrin kommer att behöva hitta andra arbeten. Det saknas inte arbetsuppgifter och det saknas inte pengar att genomföra denna nödvändiga omställning.

Det som saknas är politisk vilja, och denna vilja saknas på grund av okunnighet om klimathotet och politisk feghet.

Debatten om svenskt skogsbruk

Skogsägarna har lyckats dominera debatten totalt i decennier, men de senaste åren har kritiska röster vuxit i styrka. De flesta invändningarna har handlat om biologisk mångfald, men enligt vår mening väger klimatargumenten tyngst.

- Professor Bengt-Gunnar Jonssons föredrag är en ögonöppnare: Svenskt skogsbruk höjer koldioxidhalten i atmosfären med 128 miljoner ton CO2 varje år, vilket är mer än dubbelt så mycket som alla andra svenska industrier och medborgare sammanlagt.

Svensk skogsindustri har samma inverkan på klimatet som andra länders kol-, olje- och gasindustri - och samma viktiga roll för ekonomin. Men liksom de fossila bränslena måste stanna i marken, måste skogen stå kvar och binda kol.

Fem av skogsindustrins vanligaste argument

1. "Biobränslen behövs för att ersätta fossila bränslen."

Men: Detta är felaktigt av flera skäl:

- fossila bränslen kan ersättas utan biobränslen

- biobränslen från skog orsakar större klimatskada än de fossila
- både biobränslen och fossila bränslen måste fasas ut samtidigt och ersättas av utsläppsfria alternativ. Hur detta kan genomföras beskrivs av Klimatsvaret.

2. "Skogen är en kolsänka som fångar in mer koldioxid än de utsläpp som skogsindustrin orsakar."

Men: Argumentet är ovidkommande.

Skogen fångar in cirka 175 MtCO2 per år enligt professor Bengt-Gunnar Jonssons föredrag.

Skogsindustrin höjer koldioxidhalten i atmosfären med 128 MtCO2 varje år.

Ifall avverkningen skulle minska så fortsätter naturligtvis skogen att fånga in 175 MtCO2 per år, vilket skulle ge en mycket stor klimatvinst.

3. "De träd som avverkas ersätts av nya träd. Därför är skogsavverkningen koldioxidneutral."

Men: Argumentet är föråldrat och felaktigt.

I ett långt tidsperspektiv hade det varit sant. Men nu har mänskligheten bara några få år på sig för att börja sänka koldioxidhalten i atmosfären. När ett träd fälls så planteras inte "tre nya träd", som skogsindustrin ofta påstår, utan några små plantor. Dessa plantor behöver 30 år för att ens binda de utsläpp av koldioxid som orsakas av själva kalavverkningen.

Sedan det tar 60 - 100 år innan plantan har fångat in lika mycket koldioxid som det fanns i det träd som avverkades (och som till största delen eldades upp inom några få år.) Den tiden har vi alltså inte längre.

4. "Det är bättre att ta tillvara de avverkningsrester som uppstår vid avverkningen och som ligger kvar i skogen och förmultnar. Dessa rester kan ersätta fossila bränslen."

Men: Argumentet är felaktigt av flera skäl.

- Det blir inga avverkningsrester ifall man inte avverkar, och avverkningen orsakar mycket stora klimatskador.

- De rester som ligger kvar förmultnar mycket långsamt och bygger upp koldioxiden i svampar och jord under ytan. Men ifall de förbränns i stället för fossila bränslen återförs deras kolinnehåll till atmosfären genast.

- Fossila bränslen kan fasas ut på mycket bättre sätt, än att ersätta dem med bränslen från skogen. Läs om Avgift och Utdelning här.

5. "Virkesförrådet har ökat, vilket visar att modernt skogsbruk är bra för klimatet."

Men: Argumentet är helfel. Enligt professor Bengt-Gunnar Jonssons föredrag ökar virkesförrådet med 175 - 128 MtCO2 dvs med 47 MtCO2 per år. Att virkesförrådet ökar visar att avverkningen inte (ännu) är så stor som den hade kunnat vara. Men samtidigt visar talen att virkesförrådet hade kunnat växa mycket snabbare, ifall avverkningen vore mindre.

Missförstånd

Debatten är full av missförstånd och grönmålning. Vad menas egentligen med en hållbar verksamhet? Vi startar där. Fler inlägg kommer efterhand.

- Den definition av begreppet hållbar utveckling som Brundtlandkommissionen presenterade lät så här: ”en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov”.

En hållbar verksamhet bör därför definieras som ”en verksamhet som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov”.

Observera att försiktighetsprincipen är inbyggd i formuleringen. En hållbar utveckling (eller verksamhet) får inte äventyra - alltså inte ens riskera - kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.

En hållbar verksamhet får alltså inte ens riskera framtiden. Alla hållbara verksamheter är därför lika bra ur klimatsynpunkt, eftersom ingen av dem riskerar kommande generationers framtid och det är meningslöst att påstå att något skulle vara mer hållbart än något annat.

Om exempelvis ett politiskt parti påstår att ett nytt förslag som partiet vill lansera är mer hållbart än något annat förslag, ja då handlar det om grönmålning. Det som partiet egentligen vill säga är att det nya förslaget är mindre ohållbart än det gamla, men "mindre ohållbart" låter inte lika bra som "mer hållbart". Typisk grönmålning!

Alltså: Det är viktigt att prata om olika grader av ohållbarhet men meningslöst att prata om olika grader av hållbarhet. Tyvärr har ordet "hållbar" blivit maktens och företagens nya tomma ord. Ett utmärkt exempel på denna typ av grönmålning är regeringens pressmeddelande om budgetpropositionen 2022, där ordvalet "mer hållbart" förekommer hela 6 gånger.

Och EU-kommissionens pressmeddelande om "nya åtgärder för att styra investeringar mot hållbara verksamheter" flödar över av "hållbarhet". Ordet förekommer i olika kombinationer nästan 40 gånger på tre A4-sidor!

Finns det hållbara bränslen?

Idag, när den globala medeltemperaturen riskerar att stiga med flera grader inom 80 år, är all förbränning av bränslen som höjer koldioxidhalten i atmosfären ohållbar. Detta innebär att alla bränslen är ohållbara, utom biogas från oundvikligt mänskligt avfall och sådan vätgas som tillverkas med utsläppsfria metoder.

Lögner

På denna webbplats kallar vi medvetna felaktigheter för lögner.

Svensk skogsindustris mångåriga lögner påtalas slagfärdigt i filmen More of Everything.

Den internationella skogsindustrins lögner om sin egen förödande inverkan på skogarna och klimatet belyses åskådligt i filmen Burned.

Till lögnarna måste man också räkna vår regering och våra myndigheter, som skamlöst använder ordet "hållbar" om produkter och metoder som är ohållbara. Frestelsen att införa biobränslen i stor skala, som en bekväm (men bedräglig) väg ut ur fossilsamhället, är tydligen för stor.

Exempel

Produktionen av sågade trävaror orsakar 8 gånger så stor klimatskada som cementproduktionen i Sverige 21-10-09
Många klimatförslag förordar byggande i trä. Men produktionen av sågade trävaror orsakar stor klimatskada. Så här ligger det till.

Om vi använder de data som professor Bengt-Gunnar Jonsson presenterar i sin föreläsning kommer vi fram till att den svenska produktionen av sågade trävaror höjer koldioxidhalten i atmosfären med 23,5 MtCO2 varje år. Att jämföra med cementproduktionen i Sverige som orsakar koldioxidutsläpp på 2,9 Mt varje år, enligt Naturvårdsverket.

Produktionen av trävarorna orsakar alltså 8 gånger så stor klimatskada som cementproduktionen. Beräkningarna finns här nedan.

Obs att dessa skador inte räknar in det faktum att mycket trävaror används för att ersätta andra föråldrade träkonstruktioner, exempelvis gammal träpanel, köksinredning, golv, mm, som eldas upp.

Slutsatsen är naturligtvis inte att man bör bygga i cement. Slutsatsen är att allt byggande måste minska drastiskt, tills klimatet är räddat.

Beräkning: En jämförelse mellan trävaror och cement
Cementindustrin orsakar utsläpp av 2,9 MtCO2e per år, enligt Naturvårdsverket.
Sågade trävaror utgör 10 % av hela skogsavverkningen, som höjer koldioxidhalten i atmosfären med 128 MtCO2. Hur stor höjning bör räknas på trävarorna?

Låt oss använda professor Bengt-Gunnar Jonssons data, från föreläsningen på Science Day. När man sågar ner ett träd för att tillverka brädor blir bara en del av trädet faktiskt brädor. Den andra delen blir ”restprodukter”. Några av dessa är långlivade, som stubben. Men det mesta är kortlivat, som bark, grenar, toppar, sågspån och spill.

Hur stor del blir trävaror och hur stor del kommer att vara kortlivade restprodukter? Jag saknar uppgifter om den saken, men intuitionen säger hälften av varje.

(Intuitionen stämmer med uppgifter från Claes Rosengren, en erfaren jägmästare på Twitter.)

Hela avverkningen har 31 Mt i rötter, av 125 Mt.
Stubbar och rötter utgör då 1/4 av träden ( 31 / 125 = 1/4 ), men ger inga brädor.
Den del som faktiskt ger brädor utgör alltså 3/4 av träden.
Träden ger 12 Mt till brädor.
Alltså innehåller hela träden, inklusive stubbar: 12*4/3 = 16 Mt.

Men om hälften av dessa träd går till rester, så krävs dubbelt så många träd, som alltså tillsammans innehåller 16*2 = 32 Mt, varav 12*2 = 24 Mt över mark (utan stubbar).

Hela den avverkade volymen på 125 Mt skulle ha bundit 46 Mt per år.
”Brädträdens” 32 Mt utgör 32/125 = 1/4 av hela den avverkade volymens innehåll av CO2. När dessa träd avverkas upphör de alltså att binda 1/4 av 46 Mt = 11,5 Mt CO2 per år.

Förbränningen av resterna orsakar utsläpp på 12 MtCO2.

Sammanlagt höjer alltså de sågade trävarorna koldioxidhalten i atmosfären med 11,5+12 = 23,5 Mt, ifall ungefär hälften av träden (utom stubbar) blir brädor och hälften rester.

Sveriges samlade cementproduktion orsakar 2,9 Mt CO2e i utsläpp.
23,5 / 2,9 = 8,1

Produktionen av svenska trävaror gör alltså 8 gånger så stor klimatskada som Sveriges cementproduktion varje år.

Rolf Björheden, forskare på Skogforsk, i SVT 21-09-26:

"Skogsindustrin gör en stor insats i klimatarbetet genom att tillverka produkter av trä som kan ersätta fossilbaserade produkter." (Videon i artikeln Slaget om skogen)

Vår kommentar:

Inte alls. Detta är en medveten felaktighet, alltså lögn.

När man ersätter exempelvis kol i kraftvärmeproduktionen med träprodukter ökar utsläppen av koldioxid. Till detta kommer att de träd som huggits ned för att tillverka biobränslet, hade fortsatt att binda koldioxid, ifall de inte hade avverkats. Sammanlagt blir det en dubbelt så stor klimatpåverkan som motsvarande fossila bränslens.

Rolf Björheden spelar här ut ett populärt argument som kallas substitutionsargumentet. "Biobränslen behövs för att ersätta fossila bränslen."

Men fossila bränslen måste fasas ut mycket snabbt. Att ersätta dem med andra bränslen - som ger större utsläpp - är ingen lösning alls. Fossila bränslen kan fasas ut med hjälp av en stigande koldioxidavgift, som gör konsumtionen av dem dyrare och dyrare, vilket stimulerar alternativa lösningar, både hos marknaden och hos konsumenterna. Politiskt stöd för en sådan stigande avgift kan uppnås genom att dela ut statens hela intäkt från avgiften i lika delar till varje vuxen medborgare, och ett extra stöd till barnfamiljer och boende i glesbygd. Mer om Avgift och Utdelning finns på Klimatsvarets webbsida.

EU:s biobränslepolitik, exemplet Ena Energi

Ena Energi, som ägs av Enköpings kommun, tjänar miljoner på EU:s bedrägliga biobränslepolitik.

Upsala Nya Tidning 21-09-26

Ena Energi har ersatt fossila bränslen med biobränslen, som inte kräver utsläppsrätter. Samtidigt erhåller bolaget varje år gratis utsläppsrätter, som kan säljas.

Detta system finns kvar trots protester, varför?
- Sveriges och Finlands regeringar håller skogsindustrin om ryggen och vägrar gå med på en annan biobränslepolitik i EU

- Skogsbranschen gör stora vinster på försäljningen av biobränslen

- Energibolagen gör stora vinster och kan hålla lägre taxor, vilket gynnar konsumenterna, men bidrar till att förstöra klimatet.

Ju längre detta lurendrejeri får fortsätta desto fler svenska energibolag kommer att ställa om till förbränning av biobränslen från skog, ett misstag som blir dyrt för konsumenterna - och till stor skada för klimatet.

We don’t have time to waste

Time is running out to avert a climate catastrophe for our children and grandchildren. It’s time we dared to face up to reality. If we don’t manage to combat climate change now, or at least within the next decade, we will have gone beyond the point of no return and our children and grandchildren will face an uncertain, uncomfortable future.

The amount of carbon dioxide in the atmosphere is critical

Climate change is caused primarily by the concentration of atmospheric carbon dioxide, which has grown to dangerous levels due to the burning of fuels my humankind. The world’s most renowned climate scientist, James Hansen, says that the levels of carbon dioxide must be reduced to350 ppmby 2100 at the latest. Otherwise coming generations will be faced with an inhospitable climate beyond their control to change.

Two powerful measures are needed

- All old carbon emissions that we have already generated must be captured. There is no time to lose – and the best means of carbon capture and storage is forests.

- All new carbon emissions from the burning of fuel must be reduced dramatically. The best way of doing this is a policy called Carbon Fee and Dividend proposed by Citizens’ Climate Lobby, an international indpenant network. In Sweden, the proposal is known as Avgift och Utdelningand has been championed by the ogaisation Klimatsvaret, also known as CCL Sweden.

These two proposals must be implemented now, independent of each other.

Swedish forestry causes a two-fold impact on climate change

* When a tree is felled, it ceases to sequester carbon dioxide from the atmosphere and therefore levels of CO2 rise.

* Within a short period after a tree is felled, the majority of the forest products made from the tree end up being burnt.

Hardly anyone talks about the enormous impact on climate from forestry

Professor Bengt-Gunnar Jonsson of the Swedish university Mitt Universitetet in Sundsvall gave a talk in Swedish(see this link) where he states that Sweden’s forestry and forest products industry raises the amount of carbon dioxide in the atmosphere by 128 million tons every year.

This is more that twice as much as all the sources of emissions from fossil fuelsput together, whether from industry or citizens, based on official Swedish statistics reported to the United Nations and the EU.

Why did we not see the wood for the trees?

The Swedish forestry industry has succeeded in spreading the message that the burning of biomass from forest products does not raise the amount of carbon dioxide in the atmosphere. Taking a long-term perspective spanning 100 years, this would be correct to some extent. However, we just can’t afford to wait 100 years for a tree to become fully grown. Within the short term, we must find ways to reduce the levels of carbon dioxide in the atmosphere. In order to do this, we will need every single tree on the planet to help us.

What’s needed?
* Trees need to be left alone. That’s why we need to reward landowners who abstain from felling trees and leave their forests to continue to store and capture carbon.

* The use of forest products must be reduced rapidly. That’s why we need to place a progressively rising tax on all forest products.

A quote from an article by three researchers into forestry

“Leaving more trees standing to bind carbon dioxide seems to be one of those quick-fix solutions. That’s why we are in favour of creating incentives that will encourage this. An example could be paying landowners to abstain from felling mature forests by leaving the trees standing for a certain period. In addition, a tax on carbon could also be placed on wood biomass.” From the Swedish monthly magazine on sustainability: Aktuell Hållbarhet 2021-10-28.

Our proposal: Reward and Taxation

1. Pay out a monetary reward to landowners who sign a 30-year contract with the Swedish tax authorities agreeing to leave their trees alone to store and capture carbon.

2. The reward will be paid from an ear-marked fund that falls outside the government’s sources of revenue.

3. The tax authorities will fund the compensation to landowners by levying a progressively rising tax on all forest products at the first point of sale whether domestic sales or export sales (including the sale of pulp and paper, wood, biomass for heating, biofuel from wood biomass, etc.)

This proposal makes it more profitable to leave forests alone because it raises the economic incentive to abstain from felling trees. At the same time, we will achieve a steady reduction in the impact on climate change by the forestry industry. When forest products become more expensive, consumption of everything from paper and wood to biofuels from wood biomass will be reduced and fewer trees will need to be chopped down.

But what will happen to everyone who is employed in forestry and the forest products industry?

- The world is in the midst of a climate emergency. Some of those currently employed in forestry and related industries will need to find new work. When we mobilise ourselves to fight climate change, there will be plenty of other work to do and there will be no shortage of finance to bring about the necessary transition.

There is a way but what is missing is the political will. This is due to a lack of knowhow about the impending threat of climate change or simply due to a lack of bold leadership from politicians.

Denna webbplats drivs av Lars Almstöm.

Kontakta mig gärna!

Skriv i så fall till lars.almstrom [på] klimatforsvaret.se

Eller använd formuläret här under.